Tisdag, natt, höst & längtan

Efter gårdagens febertoppar och nattens oändliga hosta tvingade jag iväg mig själv till skolan kl.8. Med kommande prov och uppgifter som ska vara klara en månad före ordinarie terminslut är det bara att ligga i och ignorera allt vad feber, hosta och andra åkommor heter. Just i detta nu (01.45) har jag, förutom 45 minuter i eftermiddag, varit vaken i 37 timmar. Lite sömn skulle verkligen inte skada, men hostan håller mig vaken och bryr sig inte alls om hur trött jag är. Nu har jag bäddat ner mig i soffan för att förhoppningsvis kunna få mig någon timmes sömn i sittande läge :)

Jag blev i alla fall piggare under dagen, precis som igår, och vid lunchtid bestämde jag mig för att ta en paus och äta min mat ute i solen.

En skön och mycket behövlig timeout fick jag nere vid ån där jag satt och tittade på en fisketävling samtidigt som jag passade på att njuta av en riktigt härlig höstdag, kanske en av de sista riktigt fina innan vintern tar över? 

Medan jag satt där på bänken kom ett löv flygande och landade på bordet framför mig. Jag gillade kontrasterna mellan det färgrika bladet och det slitna gråa bordet och kände mig tvungen att fotografera det. Så enkelt, men så vackert!

 Väl tillbaka på skolan satt jag i grupprummet där jag fick plugga helt ostört. Rätt vad det var kände jag hur jag höll på att tippa av stolen (skedde också en gång före lunch). Klockan var då 14.30, och det var då jag beslutade mig för att åka hem och försöka sova en liten stund. Precis som jag skrev tidigare sov jag i

45 minuter, och det räddade hela min eftermiddag och kväll. 

Tanken var att jag skulle ägna kvällen åt mina studier, men faktum är att fotbollen fick all min uppmärksamhet och jag tror att det var bra för mig att vila hjärnan lite också. Jag tycker det var en riktigt kul match att titta på och i mitt tycke är det inte direkt någonting vi är bortskämda med. Mycket bra jobbat av Sverige som genom vinsten mot Holland gav oss en direktplats i EM nästa år. 

Nu hoppas jag att jag lyckas få undan en del skolarbete innan helgen så jag kan ta det lite lugnt och återhämta mig. Längtar efter Petter så otroligt mycket. Inte många dagar kvar nu, men det känns att det är några dagar för många sedan vi sågs. 

Jag är så lyckligt lottad och tacksam över att ha funnit det jag inte trodde fanns. Du är så himla fin och jag kan inte med ord beskriva hur glad jag är över att du finns i mitt och pojkarnas liv. Tack för att jag får ge, och tack för allt jag får. Älskar dig av hela mitt hjärta!

                                                     Kramar till er alla ♥