Jag är den jag är

Jag tycker det är synd att inte alla människor vågar stå upp för sig själva, sin bakgrund, sin nutid, vem de är, vad de tycker osv. Att göra om sig för att "passa in" i andra människors ögon kan vara att föra våld på sig själv.

Jag minns skolan, högstadiet. Där skulle man välja vilka man ville vara vän med och helst välja bort den, eller dem, som gruppen "populära" valde bort. Jag vägrade. Jag var kompis med de jag ville vara kompis med och sedan struntade jag i vad andra tyckte och tänkte. Och sanningen är att jag var aldrig ensam. Jag hade mina vänner, riktigt bra vänner -både de som kallades populära, och de som inte var det. Jag tror faktiskt att jag blev ganska respekterad för mitt val dvs. att vara den jag är och våga stå för det. När jag hade Kevin liten, alltså för 11 år sedan fick jag ett brev från en gammal skolkompis där hon tackade mig för att jag stått kvar när alla andra svek och hon beskrev hur mycket det hade betytt för henne. Jag blev så glad och jag ångrar inte en sekund att jag valde min egen väg. Jag försöker uppmuntra mina barn att välja att gå fram till den som står ensam på skolgården. Jag försöker lära dem att ingen människa blir snällare av att mötas av ilska, ingen blir en bra vän utan att bli visad vänskap. Jag hoppas att det fungerar.

Jag tänker på mig själv, hur jag har varit och hur jag har blivit. Var jag kommer ifrån och var jag står nu. Jag har aldrig någonsin försökt dölja min bakgrund. Varför ska jag det? Jag vet att destruktivitet, missbruk och sargade barndomar skrämmer många människor, och jag vet att en del människor är snabba att sätta en stämpel på de som inte levt under "normala" förhållanden. Men jag tänker inte gömma mig och leva i någon slags låtsasvärld där jag ska inbilla människor att mitt liv alltid varit en dans på rosor. Jag är den jag är för att jag har den historia jag har. Jag skäms inte över att ha en missbrukande mamma. Jag har inte valt det, det har hon gjort, och jag har aldrig någonsin klivit in i hennes skugga. Jag går min väg.

Jag är inte rik på pengar. Jag har inte värsta bilen, värsta teven, värsta båten, de senaste märkeskläderna och jag åker inte på sparesor. Men jag har rikedom i annat. Jag har ett varmt hem där jag trivs och dit alla är välkomna. Jag har två fantastiska barn, och underbara syskon och vänner som jag aldrig skulle låta någon annan påverka mig till att lämna. Jag har ett stort hjärta som knappt har några gränser, och jag ger så mycket jag bara kan av mig själv och min kärlek. Jag är rak och jag är ärlig, och jag tror faktiskt att de allra flesta i min närhet vet precis var de har mig.

Jag kan inte skämma bort mina barn med en massa dyra pryttlar, men jag tror inte heller att det är sakerna de minns och uppskattar när de blir äldre. Jag hoppas att vad de kommer att minnas är alla fotbollsmatcher jag stod med och hejade på, alla cuper vi var på där vi frös, svettades, skrattade, grät, jublade...Jag tror att våra fisketurer, våra turer till skogen med korvgrillning och våra picknickar kommer att vara minnen värda att behålla. Den gången vi tältade vid sjön, och på kvällen satt och myste vid brasan, eller när vi hade krig och jag smetade kokosboll i hela Filips ansikte... Ja, jag hoppas, och jag tror.

Jag är den jag är, jag går min väg.

tryckluft och onda fingrar

Idag har jag haft en riktigt bra dag. Har suttit ute i solen och pluggat, fått diskmaskinen installerad samt, efter flertalet misslyckade reparationer, äntligen fått en ny blandare i köket.

Jag och Filip var hemma hos Cathy ikväll och fick en massa gott fika och intressanta meningsutbyten. Vi blev kvar betydligt längre än planerat och rätt som det var hade mörkret slagit till. Det blev en joggingtur hem för min del, Filip cyklade. När vi kom ner till Shell svängde vi in för att pumpa ena däcket. Jag lånade två olika pumpar igår men fick det inte att fungera.

De förvarar munstycket till tryckluften inne i butiken så jag gick in och hämtade det. Jag satte i det i fästet i tryckluftsslangen och skulle precis sätta på det på cykelventilen. Det small till, munstycket flög av och jäklar i min lilla låda vilket tryck det var! Jag kan garantera att vi väckte precis varenda kotte som lagt sig i närområdet. Filip sprang in och hämtade personal som kom ut för att (precis som jag) konstatera att något var VÄLDIGT fel. Tjejen gick in igen för att slå av tryckluften vilket inte lyckades. Där stod jag kvar, med en slang som blåste tryckluft stark nog att blåsa bort det mesta, ett ljud som skar i öronen och visste inte riktigt vad jag skulle göra. Tjejen som jobbade hade kunder inne i butiken och sprang därför ut och in. Jag och Filip stod utanför och skrattade. Till sist kom hon ut med tejp. Vi hjälptes åt att vika slangen dubbelt två gånger och tejpade rätt hårt för att det skulle hålla.

Bild lånad från google

 Haha! Ja, jag ska väl vara den som lyckas med det andra aldrig någonsin upplever under en hel livstid. Vi fick i alla fall låna en handpump de hade bakom disken, och denna gång fungerade alldeles utmärkt. Skam den som ger sig ;-)

Så till det som är lite mindre bra just nu. Jag blir inte av med mina "eksem" på fingrarna. Har aldrig någonsin haft problem med någonting liknande men nu har någonting hänt. Jag tyckte att det hade blivit lite bättre, men efter slipningen av skåpluckorna blev det nog bara sämre. Just nu gör det riktigt ont, och jag vet inte vad jag ska göra för att lindra det hela. Långfingret är alldeles svullet och jag kan inte böja, eller sträcka ut det fullt ut. Jag är ju lite av en våga-vägra-gnälla-och våga-vägra-gå-till-läkaren-om-du-inte-absolut-måste människa, men jag har provat allt, och nu tror jag att det snart börjar bli dags för att träffa en farbror doktor.

 

Konstaterar att det är ganska skönt med diskmaskin nu :/

Jag har i åtminstone köpt handskar nu som jag använder när jag är i vatten. Har bytt ut tvålen mot grönsåpa för att reducera mängden onaturliga ämnen. Dricker nässelte som är basiskt för att försöka neutralisera eventuellt syraöverskott och hoppas att det ska ge resultat. Nu väntar jag till nästa vecka och har det inte lugnat sig då ringer jag nog och bokar en tid.

Nu tar jag mig själv och mina trasiga händer och läser en stund. Bestämmer också att det är lite bättre imorgon :)

Renoveringspåsk

Jag & barnen har verkligen haft en helt fantastisk påsk tillsammans med Erica, Sanna & Moa. Vi har inte haft några som helst krav på att göra saker, utan tagit dagarna som de kommit. Och det är just då man kan fylla på med lite ny och fräsch energi...Även om man totalrustar ett kök ;-)

Japp, det är precis vad vi har gjort, jag och min syster. Mycket jobb var det, men vi tog det i den takt vi kände för och bra blev det! När jag flyttade in i den här lägenheten fick jag välja tapeter till samtliga rum. I vardagsrummet har jag sandfärgat, i hallen ljusbeige, i sovrummet vitt och i köket hade jag ljusgrått. Det är fint med neutrala färger, men köket har verkligen varit helt opersonligt. Det, tillsammans med lätt gulnade och totalt sönderslitna skåpluckor fick mig att ta steget och göra någonting åt det. 

Tanken var från början att vi bara skulle ta bort eventuellt löst sittande tapet där fondväggen skulle vara, slipa ner skarvar, spackla, slipa och sedan tapetsera, men när vi började insåg vi att det skulle vara en omöjlighet. Inte mindre en fem lager tapet, och vad vi tror också ett lager färg dolde sig under min gråa tapet. Det gjorde att all tapet var rätt lös och eftersom den nya tapeten var en easy-up skulle förmodligen allting ha ramlat ner om vi inte tagit bort allting.

Det var riktigt jobbigt. Skulle jag säga någonting annat vore det ren och skär lögn. Men med vetskapen om att underlaget skulle bli optimalt var det värt varenda minut, och varje liten svettdroppe.

Eftersom Erica har betydligt mer erfarenhet av tapetsering än jag bestämde vi oss, efter att vi tagit bort all tapet, att hon skulle fixa tapetseringen och jag skulle slipa alla skåpluckor. Att slipa 12 luckor och 5 lådor tar sin lilla tid, men jag är glad för att jag fick vara ute i solskenet. Tror inte att jag fick så mycket färg dock, för när jag var färdig var jag definitivt mer vit än innan ;) Kan förövrigt rekommendera slipdamm som hårstylingprodukt, behövdes definitivt ingen hårspray för att få håret att att formas precis som jag ville. Nässpray däremot hade varit en riktigt fin investering. Hur som helst; Vi slipade, spacklade, slipade, målade, spacklade lite till, slipade lite till och målade lite mer och till sist var vi klara!    

Vad står placerad längst till höger? Jo, det är en diskmaskin :D Hon som svurit på att aldrig ha en diskmaskin i lägenheten har tänkt om. Jag tycker att det är på tiden att jag kan få sätta mig i lugn och ro och slippa stå och diska efter varenda måltid här hemma. Jag väljer att kalla det egenvård.

Igår åkte tjejerna hem igen och Kevin åkte till pappa. Det blev väldigt tomt här och både Filip och jag saknar dem så det gör ont i hela kroppen. Tur för mig som fick två jättefina teckningar av Sanna och Moa som värmer hela mosterhjärtat. 

"Hej! Tack för att vi får sova här. Det är trevlig tycker jag. Hoppas vi får komma hit igen. Många kramar Sanna"

Sanna gjorde sin teckning här, men Moa hade gjort sin teckning innan de åkte hit. Erica berättade att hon suttit en lång stund med den, och frågat om jag tyckte om blommor och fjärilar...Lillstumpan :)

Jag hoppas och önskar att det kommer en dag när jag får ha min syster lite närmre. Det går alldeles för många dagar mellan gångerna vi ses.

Jag ska verkligen skicka ut min önskan och tro på att den dagen kommer. Nu är det dags att slumra som vanligt. Förstår inte vad det är för fel men klockan har lyckats blivit halv tre igen. Jag som hade lovat mig själv att komma i säng i tid för att komma upp i tid och sätta mig med studierna.

Våren är här. Det har blivit grönt och allting har vaknat till liv. Visst är det underbart?! Grannen berättade att han kollat vattentemperaturen vid stugan. Tre decimeter under ytan var det åtta plusgrader, det är mycket för att vara i april. Snart ligger vi på stränderna med våra badlakan och picknickkorgar, jisses vad skönt!

♥  KRAMAR  ♥

Långfredagen - en lång fredag!

Långfredag kan man lugnt kalla denna dag som aldrig tycks ta slut. Nu vet jag att den alldeles strax kommer att göra det eftersom jag har gått och lagt mig och har datorn i knät. Den här dagen har också bevisat att det kan kännas som att tiden går långsamt, trots att man har kul.

Jag har Erica och flickorna hos mig, och jag njuter av varenda minut jag får ha de nära. Som grädde på moset kom också min lillebror och Emma upp och jag fick umgås med dem en stund på eftermiddagen. Att vi är samlade sker alldeles för sällan men är lika härligt varenda gång. Vi var alla ute hos pappa och tillbringade några timmar i solen med fika och kubbspel.

Vi har bojkottat allt vad påskmat heter och det är så skönt, både för plånbok och mage. Grillat och annat gott får utgöra påskfödan, det passar oss perfekt.  Efter vi nattade barnen ikväll satte vi oss och gjorde i ordning påskäggen de ska få imorgon, och jag bara vet hur nöjda de kommer att vara. Mammorna ska också få gotta men i lite annan form. Både jag och Erica älskar Hälsinge ostkaka, men är urkassa på att köpa det. Idag slog vi i alla fall till, och nu börjar jag längta efter att äta upp den.

 Blir förmodligen någon liten utflykt imorgon, Kanske med lite korvgrillning? Tapetsering av kök står också på agendan, men exakt när vi tar tag i den biten får nog vädret avgöra tror jag.

 Jag har fortfarande en massa tankar som jag vill dela med mig av i bloggen, men det får bli en annan dag. Nu går mina ögon i kors och jag kan inte ens korrekturläsa det jag skrivit. Ha överseende med felstavningar om det finns några. Klockan är snart halv tre och jag inser att jag nog är lite tröttare än jag tyckte jag var när jag började skriva. Jag hoppas att alla kan njuta lika mycket av påsken som jag gör. Och kan ni inte njuta av påsken kan ni förhoppningsvis njuta av vädret :) Ha det bäst!

Kram

Torsdagstankar

Vilken underbar dag det har varit idag. Varmt som bara den i bunkern på Broberg. Totalt vindstilla och solsken. Tog ut datorn en sväng för att kunna jobba och njuta på samma gång. Helt fantastiskt! Jag tycker om alla årstider, men jag hör verkligen hemma i värmen.

Isabelle kom en sväng på eftermiddagen och jag fick chans att frigöra mina tankar lite. Har en del att fundera på, och även om det inte ger några direkta svar eller lösningar, är det alltid skönt att bolla med någon annan.

I övrigt har jag varit riktigt duktig på studiefronten. Jag har både påbörjat, och avslutat, en rapport på 2000 ord som nu är inskickad för bedömning. Har precis börjat med två uppgifter i Geografin, som är det ämne som just nu hamnat lite på efterkälke. Ska se till att göra klar dem till imorgon em.

Beställde nya dojor åt grabbarna och tänkte samtidigt beställa ett par gummistövlar åt mig själv. Jag har haft mina turkosa i snart 6 år och nu är de helt slut. Så efter att ha tittat runt på flera ställen bestämde jag mig till sist för de här:

Man ska ju vara snygg i skogen, man vet aldrig vem man möter ;)
Skämt åsido,  jag har ett par vanliga gröna Tretorn också, men vill också ha ett par som jag kan sätta på fötterna vid andra tillfällen än vid svamp- och bärplockning.

 

Imorgon ska Filip sova över hos sin bästa kompis. De har tjatat om det i veckor och nu ska det äntligen ske. Grabbarna ska först på disco tillsammans och sedan åker Filip direkt till Noel. Gissa om han längtar?! Jag ska också se till att göra någonting. Jag skulle bara kunna vara hemma men jag vet att jag sätter mig med studierna då, och jag vet att jag behöver andrum. Därför finns det bara ett alternativ vilket är att lämna hemmet och hitta på någonting på annat håll.

Nu ska jag fortsätta med mina uppgifter en stund innan det är dags att krypa ner under täcket.

                                                 ♥ Kramar ♥

                                         

Gullefjun?

Jag har haft några veckor där jag haft fullt fokus på studierna. Lite för mycket för att vara ärlig och nu har jag dragit åt handbromsen lite. Att som förra veckan lägga 70 timmar på 5 dagar på studierna är inte hälsosamt, och det är heller inte hållbart i längden. Den här veckan har varit betydligt lugnare och jag har ändå hunnit med ganska mycket.

Idag var jag och lunchade med Cathy, Karin och Maria. Många skratt och mycket surr blev det, men härligt var det och precis vad jag behövde!

Jag och Filip hade lite matlagningskurs på eftermiddagen. Han är ju väldigt intresserad av matlagning och jag passar gärna på att lära honom det jag kan, och framför allt hur man gör det från grunden. Även om jag också slarvar ibland så gillar jag verkligen inte halvfabrikat och mat med en massa konstiga livsmedelstillsatser i. Jag vill göra vad jag kan för att mina barn ska må bra och få i sig hälsosam mat. Det är stor skillnad mellan att äta nyttigt ibland och att äta skräpmat ibland.


Vi köpte en hel kyckling som vi sedan styckade.

"Usch, vad äcklig" blev Filips kommentar när han tittade på denna. Jag håller med honom, den är inte snygg på något sätt. Svårt att se att denna en gång varit ett litet gullefjun...

Och den såg definitivt inte bättre ut såhär... 










Men när delarna var utskurna och låg på detta sätt konstaterade han att det faktiskt såg rätt bra ut.

Filéerna gjorde vi i ordning och åt idag. Vi grillade lår och vingar i ugnen till imorgon.

Skrovet stoppade vi i en kastrull tillsammans med grönsaker, kryddor och salt och kokade buljong som vi stoppade i frysen för framtida bruk.

Jag är glad att Filip vill vara med och lära sig och jag hoppas att det håller i sig. Fortsätter han som nu kommer han ha en mycket lycklig flickvän i framtiden ;)

Kramar!