torsdag 24 november 2011

Mamma hela livet

Jag har alltid känt att mina barn är det bästa jag har och jag skulle inte vara någon utan dem. Mina barn är inte bara en del av mitt liv. Mina barn är mitt liv. Jag har haft perioder när det varit tuffare att vara en bra mamma och jag har haft perioder när det varit enklare, men oavsett har jag alltid gjort allt jag har kunnat för att de ska veta att de är det viktigaste för mig. Och jag är rätt säker på att de vet det också.

Jag vet att jag kommer att gå bredvid mina barn resten av livet. Stötta, skratta med, gråta med och finnas för i alla väder. De har inte själva valt att bli satta till livet, och mitt ansvar slutar inte för att de blir äldre. Det är mitt ansvar att ge dem vad jag kan för att de ska få en bra start i livet. Det är min uppgift att göra vad jag kan för att fortsättningen ska bli lika bra. En dag kommer när de ska prova sina egna vingar. De kommer förmodligen att flyga vilse några gånger, men förhoppningsvis kommer den dag när de flyger rätt och kan fylla sina liv med glädje och harmoni. Oavsett ska de veta, och framför allt känna, att jag finns där.

Min mammaroll kommer i framtiden inte bara handla om att vara mamma utan också om att vara farmor till mina barnbarn, ett medföljande ansvar och ett i mina ögon stort privilegium.

Så varför skriver jag detta?

För att jag ikväll blev påmind om att det finns barn aldrig haft föräldrar som varit riktigt närvarande. Skickar en tanke till alla barn som växer upp utan någon av sina föräldrar och som blir satta att klara så många av livets svårigheter och prövningar på egen hand.

2 kommentarer:

Anonym sa...

Vad vackert skrivet!!

Mvh// Amanda

EmmaChristin sa...

Tack för de orden ♥

Ha det gott!

EmmaChristin

Bloggintresserade